Rossanas reflexioner över lärprocessen i storyline

Jag hittade många likheter mellan lärande för hållbar utveckling och storyline. Skolverket och regeringen förklarar att en utbildning för hållbar utveckling kännetecknas av mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och ekologiska förhållande som integreras med stöd av ämnesövergripande arbetssätt (SOU 2004:104). Storyline möjliggjorde barns förståelse för de tre dimensionerna av hållbar utveckling genom aktiviteter och nyckelfrågor. Först presenterade vi en skövlad skog för barnen som synliggjorde en konflikt mellan den ekonomiska och den ekologiska dimensionen, eftersom ekologiska aspekter som artbevarandet och den biologiska mångfalden påverkades av en aspekt av ekonomisk hållbarhet som konsumtionssamhälle. Den ekologiska och den sociala dimensionen synliggjordes när barnen gjorde en tankekarta om vad människor använder träd till i syfte att vårt ömsesidig beroende mellan människor och naturen skulle förstås. Den sociala dimensionen påverkade en aspekt av den ekologiska hållbarheten som artbevarande genom att skräppa ner i skogen. Aktiviteterna i storyline, nyckelfrågorna och förhållningssättet lärande för hållbar utveckling integrerade de tre dimensionerna av hållbar utveckling, där relation och påverkan mellan de tre olika dimensionerna synliggjordes.

Det finns även andra likheter mellan lärande för hållbar utveckling och storyline. Lärande för hållbar utveckling kännetecknas av inriktning mot problemlösning, kritiskt tänkande och handlingsberedskap (SOU 2004:104). Storyline utmanar barnens vilja att ta ställning och agera genom olika aktiviteter som till exempel när barnen föreslår att trollen kan skapa en återvinningsstation. Handlingsberedskap "innefattar vilja, lust och mod att agera samt förmåga att tänka självständigt och att kritisk granska och värdera kunskap inom olika områden" (Björneloo, 2008, s. 131). Kritiskt tänkande möjliggörs i storyline genom att barnen får möjlighet att undersöka sina egna föreställningar och jämföra sina tidigare kunskaper med sina nyförvärvade kunskaper. Det här uppnåddes i vårt grupparbete genom att vi "dokumenterade och filmade barnen" när de utryckte sina åsikter och gjorde sina tankekartor. Filmerna lades in i QR-koder så att barnen skulle titta på storylinearbetet, återuppleva och jämföra sin lärandeprocess från början till slut. På så sätt användes IKT för att stärka barns förståelse för sin lärandeprocess och storylinearbete.

Storyline bygger på ett demokratiskt arbetssätt där barnen har inflytande över undervisningsform och innehåll. Barnen har möjlighet att uttrycka sina åsikter, lyssna på andras tankar, samarbeta och komma överens genom diskussion kring plats, karaktärer, berättelsens innehåll och nyckelfrågor. Det här lämnar stort utrymme till fantasi och nya sätt att tänka. Fantasi och problemlösningsförmåga är viktiga kompetenser för att kunna tänka nytt. Barns fantasi kräver att sådana miljöer, där det är möjligt för barnen att tänka nya tankar skapas (Vygotskij, 1995, citerad i Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér, 2012). Storyline och lärande för hållbar utveckling är verktygen som kan skapa en sådan miljö.

Grupparbete kan definieras med begreppet "utvecklingszonen" eftersom jag fick större förståelse genom att samarbeta med kompetenta kamrater än att jag skulle ha gjort hela arbete själv utan stöd. Andra förutsättningar för ett lyckat grupparbete är, förutom att vara påläst och kunna vara kreativ, att ha en människosyn och ett förhållningssätt som bygger på demokratiska värderingar som respekt, empati, öppenhet, solidaritet och ansvar.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Björneloo, I. (2008). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Elektroniska resurser

Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. Hämtat 2018-01-10 från http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf 

SOU 2004:104 Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes. Hämtat 2018-01-09 från http://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/09ac8f7b0f9d402395ff95af1f6eb7cf/att-lara-for-hallbar-utveckling-sou-2004104