Malin Nilsson Reflektion

Reflektion till Storylinearbetet av Malin Nilsson                                         

Detta var första gången jag både hört talas om och arbetat med en storyline så det var mycket nytt att sätta sig in i för grupparbetet. Det var ett nytt sätt att tänka än vad jag är van vid genom att vi inte skulle använda oss av böcker, eller besöka exempelvis skogen som inledning till arbetet. Det som jag anser är positivt med det är att vi inte genom böcker, besök av plats etc. i förväg kan påverka barnen då storylinearbetet ska bygga på barnens förkunskaper. Det jag tycker är intressant och positivt med storylinearbete är att arbetet kretsar kring barnens kunskaper och att de bygger vidare på sin kunskap med hjälp av varandra. Även att storylinearbetet ägs av barnen, det är dem som bygger berättandet vidare, men att vi kan styra arbetet genom storylinepunkterna och nyckelfrågorna. Enligt förskolans läroplan (skolverket, 2016) ska verksamheten utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper samt att lärandet ska baseras på samspelet mellan vuxna och barn samt på att barnen lär av varandra. En svårighet var att förstå hur storylineschemat skulle fyllas och komma in i det tänket. Det var även svårt hur man skulle formulera frågorna så de ledde till det vi ville att barnen skulle få kunskap om men att frågorna samtidigt inte skulle vara för ledande.

I ett storylinearbete kan vi arbeta med många olika ämnen samt att vi kan integrera olika ämnen. Att arbeta med en storyline om hållbar utveckling anser jag vara positivt. Det har under kursen samt i litteratur tagits upp att vi inte får/ska lägga ett ansvar på barnen att det är deras skyldighet att lösa dagens miljöproblem samt att vi inte ska skrämma barnen. Arbetet med hållbar utveckling ska inte heller bli ett indoktrinerande av vad som är rätt och fel. Genom ett storylinearbete kan jag arbeta med hållbar utveckling på ett sätt som passar barnen då vi utgår ifrån deras tidigare erfarenheter, och barnen kan lösa problem tillsammans i grupp men även genom olika karaktärer. Arbetet blir på barnens nivå samtidigt som det kan sätta igång ett reflekterande och ifrågasättande hos barnen samt att de kan få en förståelse för varför det är bra att exempelvis återvinna. När vi tar fasta på barnens frågor och utgår från vad de visar intresse för blir barnen aktiva deltagare (WWF, 2017). Jag tror att när barnen får en förståelse för varför, när de själva får fundera, reflektera och ställa frågor som de får en motivation och en drivkraft till att förändra. Jag tror inte att det enbart handlar om att grundlägga vanor utan snarare att ge dem en grund till att börja reflektera och ställa frågor för att senare ställa krav. Enligt Björklund (2014) handlar hållbar utveckling dels om att göra barnen delaktiga, få dem att känna ansvar samt ge dem en upplevelse av att de kan påverka. I ett storylinearbete ser jag även att barnen får möjlighet att träna på socialt samspel genom att diskutera och reflektera med varandra, de får träna på turtagning, att lyssna på varandra och respektera varandra. Enligt läroplanen (Skolverket, 2016) ska vi sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt att de utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer, detta genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Demokrati lyfts av Björklund (2014) som en viktig del i ett hållbart samhälle och i arbetet med hållbar utveckling där hon menar att barnen i förskolan ska uppmuntras till att föra fram sina åsikter och tankar vilket stärker deras känsla av att kunna förändra, samtidigt som de ska kunna ta del av andras tankar och åsikter.

I arbetet med IKT har vi använt oss av QR-koder vilket jag anser är ett roligt och intresseväckande sätt att få in IKT i arbetet. Både jag och barnen kan filma, spela in ljud, lägga in bilder och/eller filmer från internet i QR-koder. Dessa QR-koder blir sedan ett enkelt sätt för barnen att återuppleva det vi gjort, se sig själva i ett sammanhang, föra nya diskussioner, komma med nya tankar etc. Att använda sig av en Ipad i dokumenterandet tror jag utvidgar lärandet och gör det roligt.   

Referenser:
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling-i förskolan. Lund-Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98- reviderad 2016. Stockholm: Wolter Kluwer.

WWF. (2017). Förskola på hållbar väg-Ett inspirationsmaterial för förskolan.
http://www.wwf.se/source.php/1688621/WWF-fo?rskola%20pa?%20ha?llbar%20va?g%202017.pdf